Guld är ett grundämne. Rent
guld är en tung och mjuk metall. Rent oblandat guld är
24 karat och kallas också för finguld. För att få en guldkvalité som
blir hårdare och mer hållbar blandas "legeras" guldet med
andra metaller. I Sverige är det numera tillåtet med guld
från 14 K., dvs 10 delar är av annan metall. Den vanligaste
guldhalten i Sverige är 18 K och är då utblandad med 6
delar av annan metall.
Den nya lagen gör att guld måste
minst ha en finhalt på 14 K för att få kallas för guld.
Understiger förmålen den mängden guld får det inte benämnas
guld. I andra länder kan man köpa 9 K men har då förlorat
en del av sina egenskaper i och med att 15 delar är av
annan metall.
De andra metaller som används i Sverige vi
legering av 14 K och 18 K är vanligtvis silver, koppar,
palladium. T ex i 18 K rödguld är blandningen 18 delar
guld 3 delar silver och 3 delar koppar. I 18 K vitguld är
18 delar guld 2 delar silver, 2 delar koppar, 2 delar palladium.
Det finns också andra nyanser tex roséguld då är andelen
koppar större än silver.
Gult guld, grönt guld, blått guld
och purpurfärgat guld är andra exempel på de nyanser som
kan frambringas. Guldet har en hög smältpunkt nämligen
1064 grader, det gör att föremålen har en hög värmebeständighet.
Vidare har vi i Sverige haft guldransonering
som reglerade hur mycket ett föremål fick väga och att inte karathalten
fick överstiga 18 K. Lagen avreglerades år 1960 och idag är
det upp till köparen att bestämma hur mycket guld som ska
inhandlas. Guldförmål i Sverige som väger över 1 gram ska
enligt lag stämplas med finhalt tex 14 K eller 585, 18
K eller 750 samt ha kontrollstämpel eller namnstämpel.
Vi skiljer på K eller C i stavningen.
När vi pratar om guld är det K.
Karat=halten guld (24 delar eller 100%)
Carat=vikt på ädelstenar |